Ny pålle!
Svårt att hålla igång det här med bloggandet alltså...men jag försöker så gott jag kan
Ny pålle kom i tisdagskväll. Femåriga vallacken blev det. Blir en bra sparringpartner till Mannen och en rolig körhäst till Jimmie (som för övrigt inte gör annat än att tjata om att köra häst, springer i princip runt härhemma, smackar och låtsaskör...Min karl har blivit en äkta hästnörd!)
Adde som vi kallar nypållen verkar rätt cool. Än så länge går han själv i hagen men han har ett sto på ena sidan och en hingst på andra sidan som han når över att nosa på och dra lite i grimmorna. Inga problem alls, inga fjantskrik eller sparkar när han får hälsa på andra. Blir nog inga som helst problem med honom när han släpps ihop med en hagkompis. I körningen är han pigg och framåt! Vi var och körde på banan i onsdags, jag med Mannen och Jimmie med Adde. Det är lite mer "go" i den där pållen om man jämför med lille "Köttbulle-Mannen". I mitt tycke gick det lite väl fort en bit men det är väl en vanesak...hoppas jag Mannen kämpade tappert och tyckte det var väldans skoj att ha en polare med!
Fredagkväll var vi ute på körtur. En och en halvtimmas trav på vägarna häromkring blandat med lite pulsning i djupsnö. Mannen är ju stensäker att vara ute med, det krävs en hel del innan han höjer på ögonbrynen. Adde däremot tyckte det var lite läskigt i början med skuggorna som dansade runt i skenet från pannlamporna och vid alla brevlådor så höll han ett visst säkerhetsavstånd, man vet ju aldrig vad som kan gömma sig i dem där... Annars var han riktigt duktig, inga som helst problem med trafiken, soptunnorna och annat läskigt man stöter på ute.
Nästa träningspass för dem är imorron, söndag. Då blir det jobb på banan igen.
Lady har jag ju ridit. Det har varit lite dressyr nån dag, westernträning en annan dag. En dag dressyrträning i bara grimma och en annan dag så har vi bara lek runt på ridplanen med mig på backen och hon har bl a skuttat över lite pytte hinder. Mannen har också fått roat sig med det, han ser ju för rolig ut när han ska masa sig över men ack så glad han blir när han väl klarat det, svansen rätt upp och höööga benlyft!
Lady i ett nötskal... Häromdagen när jag ridit och vi var på väg till hagen så bestämde hon sig helt sonika för att gå på bakbenen dit?!? Inse hur stor hon blir när hon reser rätt upp, usch o fy! Jag blev i varje fall arg som ett bi och skrek en hel harang av barnförbjudna saker så det garanterat hördes ända till grannbyarna. Okej, det kanske inte är så man ska hantera sådana situationer men vad ska man göra då?
Hon började med att försöka springa på mig och jag gled en bit i snön men höll mig på benen och fick henne bort från mig, där kan det faktiskt varit så att hon blivit rädd för något. Men strax efter, när hon började stegra, så var hon inte skraj eller skärrad, det syntes på henne. Men tillslut så la hon i varje fall ner de där dumheterna och det var bara att fortsätta gå utan problem. Men den där damen, hon är en riktig knashäst ibland alltså!
Idag kopplade min moster på transporten och tog med sig ett av sina varmblod hit. Planen är att utbilda honom i western, de tar lektioner regelbundet och gör stora framsteg, så duktiga!
Vi byggde upp lite på ridplanen med bommar och annat. Gångar med bommar som man ska backa igenom, mindre fyrkanter man ska gå in i och vända runt hästen ett varv utan att nudda bommarna bl a. Jag hade Lady och det gick bra tycker jag. Vi tränade mycket i trav och att utifrån det stanna och backa med bara sitshjälper, samt öka och korta traven genom att bara sitta emot. Rollback, sidepass och början till spinn övade vi också flitigt på för det ger den här cowboyen (westerntränaren) i hemläxa redan från första lektionen.
Hoppade upp en sväng på varmblodet också men attsingen vad läskigt. Travade på en volt och han kändes som en smal pinne som jag skulle tippa av när som helst. Är man van att sitta på bastanta bredryggade hästar så känns det vingligt på en sådan här alltså. Vi hade lånat en westernsadel för att prova på honom idag och det gjorde ju inte saken bättre, jag och dessa sadlar kommer helt enkelt inte överens. Jimmie rider Mannen i en sådan och tycker den är jätteskön men jag kan helt inte med dem, min moster håller helt och fullt med mig. Därför har jag slagit ett slag för de bomlösa sadlarna nu när hon är på sadeljakt. Camilla verkar ju supernöjd med sin och den jag provade på Lady var ju helt underbar. Vore ju finemang om man hittade någon häromkring som har en så hon får prova lite, hon kanske tycker de är helt åt skogen också, vem vet?
Nä, nu får det vara nog...dags att sussa. Go´natt!